Funderingar 1: att föra dialog med alla

Jag har lite mer tankar om Jan Myrdal. Att jag var kritisk till honom betyder inte att jag hade velat ”deplattformera” honom eller förbjuda honom att publicera sina alster. Och jag hade mer än gärna träffat honom och satt mig ner och fört dialoger med honom.

Jag försöker föra en dialog med alla. Jag har haft öppna IS anhängare lika väl som radikala kommunister och nazister som Facebookvänner. Jag har till och med fört dialoger med IS anhängare om deras åsikt att otrogna och homosexuella bör slaktas, och med nazister som försvarat förintelsen och kommunister som försvarat Gulag.

Jag minns ännu den dialog jag hade med en kvinna som försvarade slaveriet. En IS anhängare. (Lite bisarrt dock att försöka formulera argument mot slaveriförespråkare på 2000talet. Tack och lov har jag läst mycket av källmaterialet, böcker och pamfletter och sånt. för och mot slaveriet i USA på 1800talet. Så jag var inte helt borta i den dialogen.) Ja 2015 hade jag flera sådana dialoger med IS anhängare om man borde vara för eller mot slaveri.

Jag har diskuterat demokrati med nazianhängare, stalinister och extrema nationalistiska katoliker och radikala islamister. Jag har suttit i deras bekväma fåtöljer och sippat vin medan fascister lagt ut argumenten mot modernism och demokrati.

För mig är det lite av en plikt att sätta mig in i även politiska motståndares idevärld, och föra en dialog med dem. Om man inte vet vad man slåss mot så slåss man blint.

Därför är mina hårddiskar fulla av skit. IS anvisningar om hur man masslaktar, stalins samlade verk, svenska kommunistiska partiets alster från 30talet, tusentals nazistiska böcker, tidningar och pamfletter, sydstatares argument för slaveriet etc…

Jag vill ha total yttrandefrihet (men strängare straff för sånt som tex dödshot mot individer och grupp på nätet och grovt förtal). Men jag är lika snar att fördöma det jag ser som jag anser är fel.

Men jag skrev ”slåss mot”. Att man vill ha maximalt möjlig yttrandefrihet betyder inte att någon i samhället ska ha frikort att slippa kritik, eller att någon inte får mobilisera mot det man gör.

Det finns en del saker som väcker min ilska kanske mer än något annat. Negativa generaliseringar mot grupper (det som ibland, med ett mycket missbrukat ord kallas rasism), antidemokratiska tendenser, eller att försöka begränsa hur människor vill leva sina liv. Vill man leva sitt liv som konservativ, med traditionella könsroller och kvinnan som hemmafru, ska man få det, vill man leva som ärkeliberal polygam homosexuell med moderna könsroller ska man få det. Men vill man tvinga andra att leva som man själv vill, så reagerar jag MYCKET negativt, Speciellt om man blandar in Gud i det hela.