Denna vecka har jag varit inblandad i flera  olika debatter som rör EU och demokrati. I alla tre fallen har motargumentet mot det jag sagt varit ”EU har beslutat om detta, vi har inget val, vi måste anpassa oss”.

Ett fall rör offentlighetsprincipen. Vi måste avveckla delar av vår offentlighetsprincip i frågor som rör EU framöver, för det har EU bestämt. Argumentet man hör är att ”vi måste anpassa oss”, och att ”för EU:s och frihandelns skull måste vi anpassa oss och acceptera mer sekretess”.

Jag hörde liknande saker i debatten då jag kritiserade en person som accepterade att vissa EU beslut tas utan att parlamentariker får tillgång till underlagen för debatten, detta av ”sekretessskäl”. Man kan ju fråga hur man ska kunna fatta beslut utan information om det man beslutar. Men nej, min motdebattör sa att ”så fungerar EU, vi får acceptera det och anpassa oss.”!

Maria Abrahamsson skrev en sak i veckan också om övervakningen och FRA. Vi integritetsvänner bör välja våra strider, säger hon. Det finns visa saker vi inte kan påverka, som vi bara måste acceptera och anpassa oss efter.

Alltså det EU-direktiv som ålägger teleoperatörerna att lagra känsliga uppgifter om hur, var och när medborgarna kommunicerar med varandra (ursprungligen kallat Thomas Bodströms baby). Men som medlemmar av EU hade vi inget val. Hela EU-samarbetet vilar på att medlemsstaterna respekterar gemensamt fattade beslut och i sin lagstiftning implementerar också de beslut som man inte gillar.

Samma resonemang där. Vi har inget val, vi måste acceptera att uppgifter om vår elektroniska kommunikation lagras, för det EU beslutar om måste vi implementera.

Nej det argumenter håller inte. Det har man rapat upp i alla tider och på alla platser där frihet och demokrati hotats. Varje gång låter det på samma sätt ”vi har inget val”.

”Vi har inget val, vi måste registrera alla kommunister”…

”Vi har inget val, vi måste registrera och diskriminera romer/judar/muslimer/homosexuella/ etc etc…”

”Vi har inget val, nazisterna har valts lagligt och vi måste acceptera det de beslutar”… (Tyskland 1933)

Jo, vi har ett val. Vi kan vägra. Ja, det blir jobbigt och knepigt, men vi har det valet. Vi kan visa att i valet mellan demokrati och minskad demokrati väljer vi demokratin!

Annars vore det väl för ynkligt!

PS

För övrigt bör de hemliga säkerhetspolitiska avtalen mellan Sverige och USA genast offentliggöra. Eller om nån vänlig själ läcker dem till offentligheten i strid med gällande lagar.

De hemliga avtalen mellan Sverige och Nato under kalla kriget gick ut på att vi, mot våra medborgares vetskap och samtycke, var inofficielt knutna till Nato. Detta utan våra medborgares samtycke eller vetskap. hade det blivit krig hade vi atombombats, som Natomedlemmar, utan att vi ens vetat om att vi sågs som det av Sovjet.

Medborgarna tilläts inte ens vara med och bestämma om vi skulle vara helt alliansfria eller gå med i Nato. Det sista hade varit ärligare än det hemliga medlemskapet.

Dagen officiella och inofficiella avtal är med all sannolikhet lika galna. Den hemliga säkerhetspolitiska diplomatin är en säkerhetsrisk. Ska inte svenska medborgare få vetskap om, och få en möjlighet att besluta om, sånt som kan medföra risk för våra liv och vår frihet? Bör inte svenska medborgare få veta, och få besluta om, i ska fortsätta att spionera på Ryssland data- och teletrafik, som går genom landet, till exempel? (Det är liksom ingen hemlighet för folk som är det minsta insatta att detta pågår, fast det skulle inte regeringen medge.) Ser ni det säkerhetspolitiska problemet med att Sverige spionerar på Ryssland datatrafik för USA.s räkning, vad det kan medföra? Och utan att vi medborgare får veta att detta sker officiellt och utan att vi får besluta om detta.