Den nionde oktober var det minnesdagen för slaveriets avskaffande. Den dagen 1847. De flesta debattörer fokuserar på hur hemskt slaveriet var. Men istället borde vi fira avskaffandet av slaveriet, som var en unikt världshistorisk händelse där Europas länder förändrade livet till det bättre för miljarder människor.
Kampen för att avskaffa slaveri och livegenskap föddes i Europa på 1700talet. Det var en unik tanke. Slaveri och feodal livegenskap hade nämligen alltid funnits i alla mer avancerade kulturer. Tanken att man skulle kunna avskaffa det för gott var däremot helt ny och djärv.
I Europa var Sverige lite unikt. Vi hade ingen livegenskap men vi var inblandade i slavhandeln tidvis. Englands bönder var också relativt fria men landet var djupt insyltat i slaveriet. Danmark avskaffade träldomen, livegenskapen, 1800 och slaveriet 1848.
Resten av Europa hade livegenskap. Stormakterna var involverade i slaveri och slavhandel.
Det var inte bättre i resten av världen. Livegenskap fanns överallt. Slaveri var norm.
Värst var det i Afrika. Slavhandeln koncentrerades på Afrika. Arabiska och Europeiska stater handlade med slavar och samarbetade med inhemska afrikanska kungadömen. De afrikanska kungadömena fångade slavar som de sen sålde till europeer eller araber på världsmaknaden.
I norra afrika i de sk Barbareskstaterna hölls hundratusentals som slavar, även många europeer. Otaliga svenskar förslavades av norra Afrikas slavjägare.
Slaveri och livegenskap var stort i indonesien, i Amerika innan europeerna kom dit, i hela Afrika, Indien, Kina, polynesien.
Det nya på 1700talet var att avskaffa slaveriet. Den utvecklingen drevs på av europeerna. Den utvecklingen gick hand i hand med att avskaffa livegenskapen.
När slaveriet diskuteras är det ofta utifrån utgångspunkten att europeerna var onda som drev slaveri och slavhandel. Och ja ont var det. Men tanken att avskaffa slaveri föddes i det kristna slavhandlande Europa flr första gången. Den kampen mot slaveriet är värd att fira!
