Sebbe Stakset har lämnat Kartellen och brutit med sina gamla kriminella vänner och med den kriminella miljö han var en del av fram tills för mindre än ett är sen. Nu ber han, som som nyfrälst kristen, om förlåt för sin tid i Kartellen. Dessutom berättar han att han aldrig lämnade det kriminella tänket, inte förrän han slutgiltigt bröt med Kartellen i början av året.
Självklart respekterar jag och högaktar ett ärligt förlåt. Men ni som försvarade Sebbe för några år sen när han blev antirasisistisk ikon genom att vilja ”döda bögen” Jimmie Åkesson får nog ta er en funderare vad ni gjorde fel.
Hans avhopp visar hur fel de ”antirasister” hade som försvarade honom under hans tid i Kartellen, det Sebbe nu kallar sin ”mörka” och hatiska tid. De ”antrasister” som ansåg att tweets om att ”döda bögen” Jimmie Åkesson,och uttalanden och postningar och sånger om att slå Sverigedemokrater blodiga,var ”god antirasism”.
”Tänk dig att du är partiledare och så plötsligt över en natt så slutar du tro på allt som partiet står för. Allt flög ut genom fönstret. Jag upplevde jättestarkt att jag inte kunde vara kvar där. Hur ska jag då kunna fronta det? Man kan inte gå på två vägar samtidigt. Jag försökte det men föll hela tiden. Alla som har varit inblandade i Kartellen vet hur droger, alkoholproblem och hur mycket mörker det har funnits i mig.”
Han sa sig ha lämnat den kriminella miljön redan 2012. Det hade han uppenbarligen inte eftersom han ännu glorifierade den miljön och var en del av Kartellen. Men en del som borde vetat bättre utnyttjade Sebbe Stakset för egna syften. Han blev en medarbetare till Lugna Gatan i Stockholm och anställdes för att göra teater med Fryshuset, samtidigt som han glorifierade våld och brottslighet.
Då skedde det. Sebbe blev antirasist. Inget fel i det men när en grovt kriminell blir antirasist tar det sig speciella uttryck.
Jag var först att skriva om detta på Frihetssmedjan och min artikel lyftes upp av riksmedia och andra sociala media. Jag påtalade det olämpligt att en sexistisk person som vill döda bögar och Sverigedemokrater och banka ner moderater (vilket han också ville) gjordes till hjälte i antivåldscentret Fryshuset. Jag fick mycket medhåll men fick också ta mycket skit från många som kallar sig antirasister. Kunde inte jag förstå att han slog ”underifrån”. På bara en dag blev Sebbe Stakset antirasistisk hjälte.
Sebbe Stakset följde upp sina postningar på twitter med bilder på Kartellens hemsida på sönderslagna sverigedemokrater. Kartellen samarbetade med Revolutionära Fronten, som gjort sig känt för att misshandla kristdemokrater, liberaler och sverigedemokrater. På sociala media jublade dussintals centrala aktivister i ickevåldscentret Fryshuset (Främst Lugna Gatan) åt bilder på sönderslagna sverigedemokrater.
Ännu mer kom hans fans på ickevåldscentret Fryshuset och i förorterna att jubla åt bilden på en Jimmie Åkesson som slås blodig.
Fryshuset kommenterade privat till mig och i media att man samarbetade med Sebbe Stakset för att han lämnat kriminaliteten bakom sig. Men det hade han inte. Året efter dömdes han för fängelse för brott han begått medan han samarbetade med Fryshuset.
På försommaren 2012 kom hans singel ut, ”aldrig tystas ner”, mot Sd. 2013-2014 fortsatte debatten i och med att han och Timbuktu gav ut en ny låt om att banka ner sverigedemokrater. Precis som med låter Aldrig Tystas ner blev även låten han gjorde med Timbuktu stor bland många antirasister. Ibland hände det att någon konsert valde att avboka framträdanden med Sebbe och då skrek han själv och hans fanklubb högt och beskyllde arrangörerna för att ”censurera antirasister”. Var man kritisk till honom var man censurivrare och fick löpa gatlopp i sociala media.
Att Sebbe bryter med det gamla gör att han förtjänar min respekt. Men jag måste ändå skriva om detta. För han ger mig och alla andra som kritiserade honom rätt. Han hade INTE lämnat kriminaliteten bakom sig. Han var uppfylld av hat. Han var kriminell ännu. Det var exakt det vi sa 2012 och 2013 och 2014. Skillnaden mellan nu och förra gången är att nu bryter han med de gamla vännerna och hela den kriminella ideologin. Och han ber om ursäkt. Det var exakt det jag menade saknades 2012-2014.
Jag har också varit extremist. Det var inte lika illa som Sebbe men jag var fast i en politisk sekt: EAP. Jag vet att om man ska lämna ett sådant träsk måste man bryta med det gamla, inklusive ideerna och vännerna, och man måste be om ursäkt eller, ännu bättre, börjar arbeta mot sina gamla ideal. Samma sak gäller för avhoppade anhängare till IS eller nazister. Först när man lämnar det gamla helt bortom sig kan man bli tagen på allvar på riktigt.
Jag är antirasist. Men jag är inte bara antirasist. Jag är också demokrat och jag tror inte på våld som en lösning. Jag är inte lojal till alla som kallar sig antirasister; de måste vara demokratiskt lagda också och säga nej till politiskt våld.
Det var sjukt att se hur välkända namn inom musikbranschen och en del antirasister och vänsterdebattörer stod upp och försvarade hat, grov homofobi och mordhot som ”god antirasism” som ”slår underifrån” .
Sebbe, ursäkta att jag drar upp allt detta igen. Men tyvärr är det nödvändigt för att visa hur illa det kan bli med inkonsekvent antirasism. Du förtjänar all respekt, Sebbe Stakset, och jag trycker din hand. De som applåderade åt det du nu kallar ditt mörker och ditt hat och kallade det för god antirasism förtjänar däremot mitt djupa förakt. Dra åt helvete, på ren svenska!
PS
Jag är själv antirasist. Precis som jag skriver riktar jag mig till en del antirasister, inte alla. Jag hatar Sd men ibland är det en antirasists förbannade plikt att försvara Sd, som när våldshot riktas mot dem. Ni som jag syftar på med ord som ”en del antirasister” vet vilka ni är.
