När man lever tryggt och bra kan det hända att man tror att det svenska sociala skyddsnätet är bra.
Men om man själv är där, eller, som i mitt fall, man har känt många som fallit genom de glupande stora hålen i det sociala skyddsnätet, så vet man, att det sociala skyddsnätet må vara ganska hyfsat, säkert bättre än det mesta av Europa, men inte bra.
Det är inte anpassat efter individer, utan efter kategorier av grupper. De som inte passar in i kategorierna, och det är MÅNGA, faller genom hålen.
Det sorgligaste är att allt detta vet vi. Vi vet att det finns köer till BUP, vi vet om väntetider vid överföringar från BUP till vuxenpsyk, vi vet om väntetider för ungdomar till psyk och svårigheten att få en och samma läkare. hembesök är näst intill omöjligt. Vi vet att kontakter mellan soc, bup/psyk och läkare samt skola brister så in i bängen för barn och ungdomar. Vi vet att det är ett år eller mer man får vänta för adhd eller autismutredningar. Barn kan vara på HVB hem i flera år och inte få ordentlig skolgång eller utredningar för diagnoser. Man blandar kriminellt belastade unga med de som inte är det. Etc etc…
Tänk om man började där. Med en nollvision. Noll dagars väntetid för barn och ungdomar till BUP eller vuxenpsyk eller autismutredningar. team som gör hembesök från både psyk och Bup. Stränga straff för myndigheter och skolor och vård som inte samordnar mellan skolor och BUP. Tvång att ha samma läkare. Etc, etc…
HVB hem är dyra. Det kostar miljoner. Tänk vad kommuner och regioner kunde spara på att vara ute i god tid.
Varje miljard vi satsar ger miljarder tillbaka i vinst på kort och långt sikt!
↧
Satsa miljarder på att bygga bort psykisk ohälsa
↧